Sökresultat:
145 Uppsatser om Selektiv uppmärksamhet - Sida 1 av 10
Selektiv Uppmärksamhet hos Personer med Insomni : En experimentell studie med bildbaserat Dot-probe task
Kognitiva modeller har föreslagit selektiv uppmärksamhet som en bidragande faktor till vidmakthållande av insomni. I denna studie tillämpades Dot-probe task inom ett experiment i syfte att undersöka huruvida graden av selektiv uppmärksamhet skiljer individer med insomni från en matchad grupp individer med normal sömn och hur en sådan selektiv uppmärksamhet i så fall är beskaffad. Även selektiv uppmärksamhet i relation till ångest och depression undersöktes. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan grupperna avseende selektiv uppmärksamhet samt att skillnaden inte kan förklaras av ångest och depression. Resultaten visar specifikt att den selektiva uppmärksamheten utgörs av svårigheter att avbryta fokus mot hot, snarare än en högre känslighet för upptäckande av hot.
Varum?rken i f?rbifarten. En kvalitativ studie om unga vuxnas uppfattningar av produktplaceringar i TV-serien Snabba Cash
Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de
produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som
kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna
f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs.
Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken
som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna
attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med
semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion
Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).
Nervositetens brutala p?verkan
I detta konstn?rliga arbete unders?ker jag nervositet i samband med min uppgift att vara
praktikant och understudy i musikalen Flowers for Mrs Harris p? Wermland Opera. Med
bakgrund i tv? planerade inhopp f?rs?ker jag ta reda p? om jag vid att skapa en strukturerad
plan baserad p? strategier f?r att hantera stress kan minska min egen nervositet. Jag unders?ker
ocks? vad jag kan l?ra mig och hur jag kan utvecklas som artist vid att ge nervositeten mer
uppm?rksamhet.
Sjukdomsacceptans hos personer med Typ 1 Diabetes
Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.
K?rens v?g till musikalisk gestaltning
I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild
uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och
video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk
gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter
pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen.
Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i
kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..
Finna nyckeln när orden går i baklås : Att möta och vägleda barn med selektiv mutism.
Selektiv mutism är en barndomsdiagnos som inte är allmänt känd. De här barnen förmår sig prata i vissa sociala situationer men kan tala problemfritt i andra. Om ett barn går helt tyst i förskolan/skolan under flera år kan detta orsaka lidande och påverka barnets utveckling. Hälso- och sjukvården har en skyldighet att diagnostisera och informera om selektiv  mutism.  Efter  fastställd  diagnos  behövs  evidensbaserad  behandling.  En litteraturbaserad studie genomfördes med syfte att utifrån tidigare forskning sammanställa behandling som är gynnsam för barn med selektiv mutism. Resultatet presenteras genom två huvudteman med tre respektive fyra underteman. Huvudteman är ?Att skapa en allians ?och ?Att arbeta målinriktat?. Resultatet visar att barn med selektiv mutism kräver, känslighet och ?timing? av insatser för att skapa en trygg, tillitsfull relation och en arbetsallians där barnet kan finna motivation till att stegvis övervinna sin rädsla för att prata. Behandling som gav resultat vid selektiv mutism används även inom psykiatrisk omvårdnad vid andra ångestdiagnoser. Psykiatrisjuksköterskans kunskap är användbar i hälso- och sjukvården för att informera, samordna och erbjuda evidensbaserad behandling för barn med selektiv mutism..
Blodtrycksm?tning inom intensivv?rd. En kvantitativ observationsstudie
Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.
En tyst utmaning - några pedagogers erfarenhet av att arbeta med barn som har selektiv mutism
Selektiv mutism är en störning som försämrar prestationsförmågan i studier eller arbete samt försvårar kommunikationen. Störningen gör att barnet oftast avstår att tala på förskolan, sexårsverksamheten samt på skolan medan det däremot talar helt obehindrat hemma. Syftet var att få en ökad förståelse för hur några pedagogers arbete påverkas av vilken kunskap de har om och hur de arbetar med elever som har selektiv mutism. Undersökningen har genomförts utifrån fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Urvalet har gjorts utifrån deras erfarenheter av att arbeta med barn som har selektiv mutism och deras tillgång alternativt avsaknad av handledning i ämnet.
Diagnosen selektiv mutism i f?rskolan
Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.
Metaforer inom popul?rvetenskap
Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.
Låt tystnaden tala : Hur kan FMT-metoden stödja barn som har Selektiv mutism
Examensarbetets mål har varit att utforma en artefakt som ska skapa förutsättning för interaktion mellan människor i den offentliga miljön.Intervjuer, observationer och användarstudier har legat till grund för arbetet och litteratur som har stött ledorden vilka har varit användandet, hållbarhet och vardagens estetik.Designprocessen har varvats med ovanstående metoder, formarbete och egna reflektioner i ämnet.Resultatet blev en artefakt som jag har gett namnet Logui vilket betyder tala till, tala om på latin..
Selektiv uppmärksamhet och reaktion på stress
Tidigare forskning har visat att selektiv uppmärksamhet (selective attention; SA) mot hotfulla stimuli kan predicera emotionella responser på stressfyllda händelser. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sårbarhet för ångest i form av SA och fysiologiska samt självskattade stressreaktioner på en laboratoriestressor. Ett negativt samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA samt ett positivt samband mellan självskattad stressreaktion och SA förväntades. Skillnaden i hudkonduktansreaktivitet (skin conductance reactivity; SCR) på subliminalt presenterade hotfulla och neutrala stimuli hos 41 försökspersoner utgjorde mått på SA i denna studie. Försökspersonerna utsattes senare för en laboratoriestressor samtidigt som hjärtfrekvensvariabilitet (heart rate variability; HRV) och hudkonduktansvariabilitet (skin conductance variability; SCV) registrerades.
Selektiv migration : En kvantitativ studie av Uppsalas miljonprogram 1990-2010
Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.
Att arbeta med hypertonipatienter. N?r livsstilen kr?ver f?r?ndringar
SAMMANFATTNING
BAKGRUND
Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.
SJ?LVREGLERING I EN UPPKOPPLAD V?RLD: En studie om sj?lvreglerat l?rande och dess p?verkan p? elevers inl?rning
Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).